Hängbukssvin!

Måste börja dagen med ett erkännande. Gårdagens sista blogg ”sista bloggen” var fejk. Sista bloggen ”Sista bloggen” var tänkt att vara den sista bloggen innan vi lämnade Europa. Men flunsan som sövde mig i flera dygn, fick mig att inte äta oavbrutet på flera dagar och gjorde så matlusten var som uppäten. Jag var, är fortfarande som en totalt utbränd människa, en zombie. Det är i sådana här lägen man skänker en tanke till de som verkligen är sjuka. Stackars jävlar!
Men alltså, det händer massor med huset nu när vi inte är där utan här. Det passar bra för det är inte fysiskt bara per mail. Allt kretsar runt spännande ting. Sista 4 frågornas svar på frågorna blev.
Nr 1, Jag fatta inte något! Nr 2, Jaha…! Nr 3, Yees jag fattar! Nr 4, Fattar noll!? Vi återkommer till frågorna när vi fattar något!

Men så den stora frågan som vi alltid alltid ställer oss, rullande eller stillastående?
Inget slår stillastående eller hur!
Flugersang lever ett väldigt förutsagt liv. Ingen frågar nog honom. ”stillastående eller rullande start?” Nu fick jag fönsterplatsen denna gång. Jag har räknat nitarna. 37.232 i vänster vinge. Jag hann inte med att göra som med kossorna när man kör förbi dem på motorvägen, räkna spenarna och dela med 4. Full koll på flipps och flopps. Carin fick sitta vid fönstret sist när vi flög till Visby. Hon är ju kontrollmänniska men alltså, NOLL koll på varken flopps och flipps eller klaffs men det var hennes semester och hon skulle ju få se Gotland från luften så man får ju spela med så gott det går!
Men nu sitter jag där med full koll över vingarnas flaxande. Full koll på hur mycket man kan vinkla skärmen i stolsryggen framför. Stillastående eller rullande? Vi taxar ut mot startbanan och vadslagningen i kabinen är i full gång flygvärdinnorna tar in det ena vadet efter det andra. Spänningen stiger till bristningsgränsen när vi tar sista svängen ut på startbanan och piloten rätar upp planet längs mittlinjen och så tvärnitar han. Planet stannar tvärt till med en kraftig nigning vilket får motorerna att gunga till. Spontana applåder bryter ut lite här och var, någon lätt överförfriskad ropar ”drinks are on me!” Fler applåder men va då allt ingår ju, tönt! Planet är helt tyst tyst tyst. Det vilar inför sin uppgift. Nu går det fort, plötsligt vaknar de orangemålade motorerna till liv. De liknar hängbukssvin med sina bukar ända nere vid marken. De orangea kropparna skakar, trynena står rakt ut som gamla elkontakter, svintämjarna sliter på given signal bort stoppklossarna framför hängbukssvinens trampande klövar, planet börjar sakta röra sig längs startbanan. Klövarna bearbetar betongytan frenetiskt och planet skakar kraftigt, små eldslågor slår upp men slocknar snabbt i en svart rökslinga. Knorrarna börjar räta på sig, trynena börjar mer och mer likna modern kontakter sk nordiskt stilrent. Knorrarna har knorrat ut sig och planet lämnar betongen. Vi lyfter mot New York! Nu är det bara nästa spännande detalj kvar innan vi kan somna. Ska vi svänga vänster eller höger bara några sekunder efter take of för att komma ifrån storstäderna. Det är väl det nya miljököret sedan några år. Vänster eller höger? Ska vi slå vad? P

Spånaren och hängbukssvin eller tvärtom!?