Jakten på gurkört

Jag har letat länge efter gurkört. Jag hade tänkt köpa en planta för att använda blommorna till att dekorera mat med. Men det var svårt att få tag i den. Först letade jag på en massa plantskolor efter plantor. Efter ett tag insåg jag att det inte fanns några plantor så jag försökte hitta frön istället. Men det var också kört.

Till slut sa jag "lite halvhögt beklagande" att "finns det verkligen inga gurkörtsfröer här" på en av plantskolorna vi var runt på. Då reagerade en av expediterna och kom fram. Så vi letade tillsammans ett tag. Sedan sa hon "jag ska ju rensa hemma bland gurkörten så jag kan nog ta med någon planta hemifrån". Då bestämde vi att vi skulle komma förbi några dagar senare och hämta den. Innan vi gick köpte vi en New Dawn också.

Några dagar senare kom Peter förbi och hämtade upp Gurkörten. Äntligen! Inget betalt ville hon ha heller. Vad snällt!

Så nu kan det dekoreras. T.ex. denna tårta.

Kryddlandet är klart

I lördags var det en riktigt vacker dag, vi kunde sitta ute och äta på lunchen. Jag passade på och rensa lite och klippa av lite vissna rosor och så tog jag ett varv och plockade av lite blommor här och var. Det blev en fin blandbukett. Jag har faktiskt stoppat i lite fler sorter sedan bilderna togs.

Rosor, Fjärilsbuske, Aster, Brudslöja, Vitpytta, Lavendel och Rudbeckia.

Före

Sedan var jag tvungen att göra något åt kryddväxterna som har suttit i krukor under sommaren. Risken är ju stor att de inte klarar sig över vintern i krukorna. Peter har tidigare under sommaren gjort iordning denna plats för kryddorna. Jag fyllde på med mer jord och började tömma krukorna och plantera ut dem i kryddlandet.

Jag satte ner en basilika också, den lär ju inte klara sig över vintern, men den får stå så länge och så sår jag ny nästa vår. Bakom basilikan syns salvia.

Från vänster Ananasmynta, Gräslök, Citronmeliss, Kryddtimjan.



Efter

Här ser man från höger Citrontimjan, Isop och Oregano. Det är verkligen fantastiska dofter som kommer fram när man pysslar med dem. Pepparmyntan vågade jag dock inte samplantera med de andra kryddväxterna, de sprider sig så mycket och riskerar att ta över hela rabatten. Så den satte jag i en kruka och grävde ner i en pallkrage där jag håller lite växter på undantag. Jag får sätta ut den i en stor kruka igen nästa vår.

Jag hann baka en sats bröd i lördags också. Det heter "det fantastiska brödet" och står i "Annas nya kokbok", och är oerhört enkelt att baka, degen ska bara jäsa en gång. En sats räcker i två dagar. Alla här hemma gillar det. Hemskördad gurka är gott på också.

/Carin

Putsat, klart för kryddning!

Nu börjar murarna under altanen bli klara. Här har "smell centret", kryddlandet fått den sista putsningen. Nu är det bara att lägga platonmatta på insidan mot muren, fylla med jord och sedan är det bara att krydda på!

Muren nere i amfin har också putsats. Här gick det rätt bra..

men längst bort var det lite jobbigt. Det är bara 40 cm upptill altandäcket så här vara det krypa och ligga på sidan som gällde. Nu ska sista brädan dit vid trappan, lite svart markduk och lite sten. Sedan blir det pricken över i med lite ljussättning.

Här har avenboken börjat bli lite grön runt Carins altanrundel. SHG på gårdspumpen är nog AHG och står för August Hanssons Gjuteri i Halmstad. Gårdspumpen har sett likadan ut sedan den första från slutet av 1800-talet, upphörde 1979. Grannen sa direkt "nu får ni måla den i den riktiga gröna färgen OCH de guldfärgade ränderna". "Valkarna" på tvärsan ska var guldfärgade!

Slangen, som ska försörja trädgården med vatten slingrar sig fram som en svart orm. Den första stockrosen har börjat blomma. Gul blev den.

Köksträdgården har fått marken utjämnad sedan flytten av häcken. Än så länge står en röd pinne kvar. Om pinnen står rätt till 100% vet vi inte men vi och grannarna har korsmätt åt alla håll och kanter och är nöjda med läget.

Ingen skräphörna utan "justererian" och mycket brahasaker än så länge! Armeringsjärn, cement, murbruk, lecablock, slägga, spräckkil, träbitar för att palla under blocken innan de har torka i rätt läge och mycket annat smått och gott! P

Kullar i skymningen

Gången mellan entrén och altanen håller på att iordninggrusas. Först måste man fixa till kanterna. I högra kanten, längs med huset, så går el och vatten ut på ägorna. På vänstra "flajen" så är ett av de vägval man ibland måste göra här i livet. Kan man inte välja så hamnar man i det som ska bli "smell center" s k kryddland. Grannen kallade det för graven!

Så här såg det ut innan de stora förändringarna började. De påträngande, skarpt lysande röda pelargoner står som ett blommigt varningstecken längs kanten. Och gröna papperskorgar till höger med.. gröna ärtor i.

Här kan man se "connection center" för el och vatten. Den komplicerade eldragningen skickar elen ut i trädgården. Tre trådar av de som går i kabeln försörjer friggis med el, de andra trådarna tänder lamporna i trädgården. Vi kör all belysning med LED-lampor så det är inga stora förbrukare som ska drivas. Vattnet kopplar man in till vattenutkastet till den lilla mässingspludivutten som skruvats på 1" PVC-slangen i botten. Vattnet flyter sedan ut i ett "flow media" ut till de olika uttagen runtom på ägorna. Tre, kanske fyra uttag ska det bli. "Aldrig mer än 8 meter slang" sa grannen som sysslat med vatten i hela sitt liv. Vi får nog tulla lite på det. Två luckor ska läggas ovanpå och dölja virrvarret ;)
En vy från en sned riktning över det blivande "smell centret". Speciellt märks den väl avvägda uppställningen av spadens jämnviktsläge och dess utstrålning.. "Redo, skyffla med mig, nyttja mig!"
Och här från en annan sned vinkel. Muren nere i amfin är nästan klar på denna sidan trappan som går upp på altanen. Gräslöken döljer förtjänstfullt det sista hålet där en toppsten saknas. Sedan ska den där smeten på ytan så den blir vacker. Jag avskyr det och är totalt värdelös på att få det att fastna ;( Det går bra när man kan lägga stenen ner och kladda på den!

Skymningen kryper närmare. Man kan urskilja de karakteristiska mjuka kullarna som bildas när man tippar 0 - 16 mm grovt, skarpeggat material. 8 kullar i väl avstämda kullar om 113 kg styck kan beskådas av betraktarens skarpa ögon. Nionde kullen döljs omslukad av skottkärran men kan förstås finnas där. Den döljande skottkärran skänker bilden en spänning som är svår att ta på. Märk.. hur skottkärran motstridigt dölja, men med skänklarna, raka, sedan böljande som kullarna, vidare till det rundade hjulet och ut i en never ending omloppsbana runt navet och framhävas av den blanka zinkplåten. Hmm.. åter till verkligheten. Kullarna, blandkrosset ska jämnas ut och på det ska 4 - 8 mm bergkross läggas. Kittlar fortfarande dödsskönt under fötterna! P

Klockor, vaktstyrka och högar

Sista, nedersta, trappsteget har cementerats fast. Så snart entrétrappan har brunnit klar så får man gå i den. Röran framför är bara som "gå inte här!". Högst upp har jag ställt en planka som spärr. Själv vägrar jag att följa överhöghetens uppmaning att gå runt. Som straff har jag snubblat tre gånger på den förb.... plankan! Första två raderna av smågatsten blev också cementerade för att ligga still.

Äntligen blev det dags att ta ett par spadtag i mitt Oceanien igen. Först ut blev ett trappsteg till på trappan nere till vänster. På Amfimurens kant står Carins senaste kryddor, Citronmeliss, Salvia, Ananasmynta, gräslök och Grönmynta. Egentligen skulle de ner i kryddlandet men det är ju inte klart ännu så det blir till att stå i kruka ett tag till.

Längst i söder reser sig den enorma offerdalmuren, med sin ofantliga höjd på 20 cm över marken..

och ser till att de vilda växterna inte hoppar ut på parkeringen.

Här samsas Murklockor och Stjärnklockor längs murkanten. Bakom de som ska bli delar av vårt insynsskydd, ädelcypresserna. Närmast till höger står det som ska bli två meter, gräset Miscanthus, Malepartus. Det står inte på sin rätta plats ännu.

Inför nästa steg blev det till att rensa tistlar, kvickrot och.. mask. Maskarna fick ett "keep up the god work" och en lyckatillspark i bägge ändarna. Sedan var det bara tillbaka ner i jorden och börja gluffsa. En skottkärra ogräs blev det till slut.

Tre röda Astilbe fick sig en alldeles egen liten hörna vid grannens staket. Tyvärr kommer jag inte ihåg namnet på dem men tillsvidare får de lystra till Athos, Porthos och Aramis, de tre musketörerna.

Efter att ha rensat, murat, ställt klockor och en vaktstyrka så var det klart för att kärra 2 ton stenmjöl. Tänk att 2 ton inte blir mer!

Sedan var det äntl..

Där är jag.. efter sjuttiotolfte bildförsöket kom jag i bild när jag äntligen fick hoppa i högarna ; ) P