söndag 7 oktober 2012

Några gropar för markstensstegbygget

Jag har grävt några gropar för trampstenar. Fyra var ganska lagom i stöten för mig, blanda en halv skottkärra betong, bära ett par hinkar grovt grus och sedan var det dags för fika! Den färdiga ytan för varje sten blir ganska stor jämfört med vad en fot gör i marktryck. Jag grävde med en skyffel för att inte röra upp för mycket under gruset och för att få det så jämnt som möjligt.

Jag la lite markduk (naturligtvis!) i botten och toppa den med en dryg kvarts hink med grovt grus. Planade ut gruset med händerna och trampade till det. På det la jag en liten bit av ett armeringsnät.

Lyxig betong, färdigblandat, hör inte till vanligheterna att jag köper. Jag brukar köpa cement och blanda med "vad som bjuds för tillfället". Det finns alltid någon hög med grus eller sand på tomten som man kan använda. Men jag räknade ut att "vad som bjuds för tillfället" inte skulle räcka denna gång så istället för att köpa mer av "vad som...." så blev det köp av några fler säckar med färdig betong istället. Ca en tredjedels hink hällde jag över armeringsnätet och stötte med skyffelns kant ner i betongen så den fördelade sig fint över ytan och letade sig ner i det grova gruset.

På med de fyra marktegelstenarna. Sedan var det till att passa in dem någorlunda i våg och justera in steglängden som vi bestämt till 45 centimeter. Därefter fick man också justera in stegen i rätt riktning i plan. Om de nu inte blir helt rätt i riktning eller om vi ångrar oss om dragningen så är tanken att de ska gå att "knuffa" lite. Färdigt mått på dem är c:a 450 x 300 mm och de väger sisådär en 25 kg så de borde ligga still.

Markstensvägens högsta punkten är här där vi passerar brunnen, röda locket lite längre bort i bilden. Upp till den och ner på andra sidan så "bröt" jag några av stegen på vägen så det blev lite "berg och dalbana". Det blir till att hålla ordning på fötterna och inte tro att det är slätt som ett salsgolv.

När jag hade lagt sten i de fyra groparna så såg det ut så här. Jag hade tänkt avsluta för dagen men det fanns lite "lyxbetong" kvar i skottkärran så det blev till att gräva en grop till. Stenarna lutar men inte fullt så mycket som det ser ut. Det är c:a en centimeter i verkligheten. Man vill ju försöka undvika att få eventuellt vatten att stå kvar på markteglet så det blir ishalka när den tiden kommer.

Våra Miscanthus Malepartus har hamnat lite för torrt och blev för andra året i följd bara 130 centimeter höga...

men vipporna får en grandios färg. Vi ska väl flytta någon och ändra lite på markförhållandena till nästa år.

I uterummet har vi lagt in klinker, granitkeramik. Klinkern köpte vi på Bauhaus innan huset var färdig för 2 och 1/2 år sedan. Klinkern har fått ligga och vänta på olika ställen runt om på tomten på sin tid och nu blev den. Än så länge ligger den helt löst på trallgolvet. Det ligger ett tunt plastnät mellan för att det inte ska bli så stumt. Trampar man på ena sidan på klinkern kan några av dem tippa någon millimeter så det ska bli silikon på sina ställen. Jag gav mig den på att jag skulle ha sönder en platta bara för att se hur mycke de tålde. Jag hoppa som en tok på några av dem, mitt på, i hörnorna, stod på plattan med ena foten och sparkade med den andra men det var tji i helvete att få sönder fanskapet. Det blev ett totalt misslyckande och jag fick ge upp. Enda resultatet blev att jag fick ont i fötterna och i benen. P

söndag 30 september 2012

Svartrötter, blomster och lökar

Det var ett tag sedan jag bloggade här, men Peter har ju gjort några inlägg i alla fall. Jag har varit upptagen med ett bröllop som ni kan läsa om här och här, så den här helgen har vi i stort sett varit hemma och tagit det lugnt (förutom en middag i går på Scandic Victoria).

Jag har väntat länge med att ta upp svartrötterna, jag har för mig att man kan skörda dem sent. I år har inte skörden varit perfekt för alla grönsaker, det har helt klart varit lite för kallt. Squashen t.ex. brukar man ju drunkna i och visst har vi fått en del men inte alls som vanligt. Morötterna och vitlöken har dock gått bra och nu beslöt jag mig för att ta upp lite svartrot.


Jag kokade morötter och svartrötter och glaserade dem tillsammans med rödlök, salt och svartpapper och lite honung. Det blev jättegott, så det kommer vi ha fler gånger. Jag har lite kvar på landet. Det räckte till matlåda i morgon också.

Det börjar ju bli höst men fortfarande är det en del som blommar. Så här kommer en lägesrapport:


Gracila höstanemonen har precis börjat blomma 

Några krasseblommor är kvar

En del av lavendeln har börjat blomma om
 
Jag satte ner pensérna i en pallkrage och satte ljung i zinkkrukan i stället

Penséerna blommar mycket rikligt och fint i sin pallkrage, jag hoppas de kan fröså sig lite


De vita rosenskärorna i den vita rabatten har växt sig monstruösa, men efter fotograferingen tog jag upp dem och la dem på komposten, de tar alldeles för mycket plats i den rabatten.

Rosorna som vi köpte till förra helgens bröllop här hemma har stått sig fantastiskt bra i uterummet.
  
Röd rudbeckia


Vi har många vita stockrosor kvar

Annars håller Peter på och gjuter trampstenar och jag har en hel del att rensa i rabatterna som jag vill ha bort innan det fryser på. Idag var vi också en sväng till Plantagen, Alla lökar säldes med 50% rabatt så vi handlade en hel del. Vi ska försöka få ner dem så snart vi kan.

Sedan har Peter lagt klinker i uterummet och det har blivit så fint. Vi får ta ett inlägg om det snart också.

söndag 16 september 2012

Några steg till ut i omrörda marker

Här kämpas det på med vattenblänket. Grusytan är grovt utjämnad. Vattnet påfyllt och vattenytan fint avjämnad. Några steg till med våra trampstenar har kommit ner i jorden och leder oss ut i omrörda marker.

Man lär så länge man lever. Vi gjorde en avjämnad yta som vi ställde vattenblänket på. Sedan fyllde vi på lite vatten. Sedan fyllde vi på några liter vatten så botten var täckt. Hur lätt som helst att få det i våg tänkte jag. Som tur var så tyckte jag det var svårt att se exakt på millimetern hur mycket vatten det var när jag mätte mot botten. Betydligt lättare var det att mäta upp till kanten från vattenytan. Då insåg jag också att botten inte var plan och fick lyfta ena hörnan sisådär 3 - 4 millimeter. Det blev ju inte så puckat!

Efter att vattnet blivit påfyllt så fyllde vi på med växter. Ner med vattenväxterna i blänket som Carin köpte på Ella trädgård i Täby. Roligast med det var att Carin föll för min "rörväxt" som hon tidigare ratade. Jag har fortfarande inte hittat växten någonstans och kommer fortfarande inte ihåg namnet på den! Smultronen från "platån" till vänster har flyttats ner till pumpen. Inte nog med att de ger massor med stora, goda smultron och är stora som enorma jordgubbsplantor, de förökar sig tror jag. Här går meningarna isär lite. Carin säger att vi fått fler än jag kommer ihåg. Helt möjligt men... De är iaf fem stycken nu!

Årets skörd av Aromaäpple. Ikväll ska vi skära upp det enda äpplet som blev kvar. Hoppas att det inte är någon som larvat sig med att äta upp äpplet innifrån. P

fredag 7 september 2012

Skiftande skönheter

 Några lass stenmjöl och grus till har det blivivt runt vattenblänket.

Några större stenkompisar borta vid brunnen ska ge smultronen en kant att hänga över. Smultronen står ett finger till höger, uppe på platån, om brunnen idag.

Tänk att inlandsisen släpade hit en massa sten som sedan har legat och gnidigt sig mot varandra och blivit så här vackra.

 Första trampstenen har blivit fastgjuten. Ca 47 stycken ska det bli alltsomallt när de är klara.

I höstas planterade vi vitlök, sorten Sabadrome. Nu är de upptagna och tjusiggjorda och ska in på tork i något mörkt utrymme. P

söndag 2 september 2012

Vattenblänk med grus

Ett vattenblänk är inget som man har våta drömmar om just nu. Men det behöver ju bli klart någongång. Trots att jag höll på att starta gruppen "Vi som gillar fiberduk" på "fejsan" så hade jag inte tillräckligt hemma nu när det behövdes. Men det blev en start iaf.

Efter fiberduken blev det stenmjöl. Runt själva blänkets kanter blev det grövre grus.

 Efter stenmjölet blev några stenar slumpmässigt utplacerade i ett noga utstuderat mönster

På med det grova mjuka naturgruset, 16 - 32 mm. Det ska ner en del blommor i gruset. Kan bli en och annan lavendel, "Hidcote Blue". Carin har dragit upp några och det står små fina självsådda lavendelplantor på massor av ställen runt om i rabatterna.

Själv kan jag erbjuda en annan hemvisst på tomten åt några Bergormrotsplantor, Bistorta affinis "Darjeeling red". De håller på att ta över "Lilla berget"!

Fjärilsbuskarna, "Black Night", har passerat 2 meter i höjd. Förra året var de lägre, kompaktare men också vackrare. Nästa år ska de bli lägre om vi får vara med och bestämma.

 Atrangeneklematisarna är remonterande. Mycket blir det inte i år men ganska lite. Här en "Georg"..

och här "Propertius".

Japaner, japaner... Längst bort håller buskroslingarna, "Cupido", på och ska börja blomma. Mitt i bilden frodas järneken, Ilex Crenata "Dark green". Störst och vackrast(?) i bilden är den Japanska dvärgcypressen och bortanför den en... Taraxacum vulgare.. maskros! Det blir till att rensa iigen.. andra gången i år!

April, april! En backsippa, Pulsatilla vulgaris "White Bells", som ska blomma i april - maj stod där mitt bland alla blåbär. Tänk om vi hade haft en sommar framför oss!

Rudbeckiorna, Echinacea purpurea "Magnus" och "Magnus exklusiv", hör till de som blommar trots allt regn.

I den vita rabatten är det en del som blommar. Värst är väl rosenskäran som nästan är 1,5 meter hög. Carin har slitit bort hela plantor av den för att funkiorna som står utspridda ska få lite "luft".

Rönnsumaken växer så det knakar. Stenkistan nere i Amfin på ca 1 m3 har blivit mättad av allt vatten. Det sjunker undan men det går långsamt. Dammen som grodan flydde ner i men som den inte kom upp ur eftersom det var så höga kanter har blivit välfylld. Grodspången får ligga kvar även om det nu är mest katter som sitter där och spanar efter fiskar.

Vill man grilla så är det bara att dra på sig stövlarna. Botten på Amfin lutar ganska rejält. Tre, fyra centimeter vid grillen blir till decimetern vid stenkista, hittom trappan på bilden ovanför. P

tisdag 14 augusti 2012

Trampstenstegelmix

Vi har varit och plockat begagnade markstenar i olika färger. De ska bli till gångar bland rosor och i vita rabatten ute i vår enorma trädgård. Carin har en skiss i ett tidigare inlägg.

 Tanken är att de flesta ska ligga fyra och fyra. Utgångspunkten är att det aldrig ska vara...

samma färg på alla fyra utan lite mixat. Här har vi provlagt dem för en stilstudie och för att stämma av så gångavståndet mellan dem blir rätt. Man får lunka i lagom takt, ingen stress för då hamnar man i ogjord mark mellan stenarna.

Vattenblänk ska det bli utanför uterummet. Vi testade med obehandlad plåt och det föll inte så väl ut. Rostvatten skulle man kort kunna kalla försöket. Nu har vi rostskyddsmålat det och så ska det tillbaka ner i hålet lite längre bort i bilden, bakom hinken och vattenväxterna.

När vi var på väg till Österlen på semestern så bodde vi på Möckelsnäs Herrgård. Bredvid var bl a ett orangeri där Linné var en del (hur han nu hade tid med det?). Där fanns bl a Fläcklungört, Pulmonaria Officinalis, som jag har letat länge efter. Den vanliga lungörten har ju lite mindre blad och inte så tydlig teckning. Tänk om de är ättlingar från Linnés vandringar!



Blåbärsodlingarna är ju inte direkt överösta med bär. Storslagnast är Polarisbuskarnas bär som är uppe i nästan 20 mm. Puttebuskens bär är betydligt mindre men desto fler och lite godare.


Dammen har dragit till sig en del av traktens vilda djur. Skatan har saknat en rejäl spaanläggning och stod säkert i närmare tio minuter skvätte, "kokade vatten" och tog sig säkert en och annan klunk ur hälsobrunnen.

Igår stod jag och vände ner jord i rabatten och hörde ett fasansfullt plums i vattnet. Vi hade en lite groda tidigare i våras som vi undrade vart den tog vägen. Så har grodanboll växt från en golfbolls storlek till en tennisbolls så kan det ju vara samma krabat. Han sträckte ut ett par varv i dammen innan han(?) insåg att han inte kunde komma upp. Jag har tömt dammen på några liter, sisådär en 30 centimeter av de 60.

Carin blev livrädd när det kom ett tiotal bubblor från grodanboll och han sjönk som en sten ner till botten. Carins tankar var väl "Prins, en prins håller på att drunkna"! Raskt iväg och hämta en planka som hon sänkte ner. När vi senare gick förbi satt prinsen där och myste. Lite senare låg prinsen bredvid plankan och spanade. I morse var han borta.. trodde vi. Han hade klättrat upp i ett hörn av presseningen och gömt sig. Han trivs nog ganska bra i spaanläggningen han också. P