Italienska trädgårdar - Ninfa

I söndags besökte vi Ninfa, utsedd till världens mest romantiska trädgård, och vår exkursions höjdpunkt. Vi kom dit strax efter klockan 10 och fick då veta att den engelskspråkiga rundturen skulle starta 10:30. Så vi behövde bara vänta en liten stund för att få gå ut.  Vi blev lite oroliga att en dam skulle gå med rullator, men sedan följdes det av lättnad, turen skulle ta längre tid en den timme som är normalt! J Alla vi i denna grupp var de mest långväga denna dag och mycket, för att inte säga nördigt, intresserade av trädgård. Turen kom att pågå minst en halvtimme länge än normalt och andra turen gick om oss. När jag tog upp kameran för att ta den första bilden höll jag på att bli skräckslagen. Kameran reagerade inte! Insåg efter en kort stund att luckan till batteriet inte var ordentligt stängd och pustade ut. Fotograferandet kunde ta sin början. Den blev drygt 180 bilder.

Sedan började rundturen och jag blev förtrollad. Trädgården är inte det minsta formell men naturligtvis mycket välskött, fast man ser det förstås inte. Träden är ovanligt stora. Guiden berättade att alla träd planterades för mindre än 100 år sedan men att mikroklimatet i Ninfa gör att träden växer mycket snabbare så att en del av träden kan tros vara ca 300 år gamla pga. sin storlek. Ninfa var på medeltiden en mycket betydelsefull stad, som kunde ta ut skatt från de som skulle färdas till Rom. Staden innehåller många kyrkor och en av påvarna (Alexander III) har krönts här. Men staden övergavs på 1700-talet när träskmarkerna och malarian bredde ut sig, och fick sedan förfalla. I början av 1900-talet började sedan familjen Caetani att utforma en trädgård här. Och nu finns den kvar som en stiftelse bildad av Leila Caetani, den sista i släkten.

I år har det varit en ovanligt varm vinter vilket har gjort att blomningen ligger före i tid. Det betydde för vår del att vi kom precis i rätt tid för rosornas bästa tid. Och det var verkligen rosor överallt. Jasminen hade också precis börjat blomma. Växterna kommer från jordens alla hörn med t.ex. bananträd och jättebambu. Jag hoppas det inte var sista gången vi besökte Ninfa, nästa gång ska vi försöka komma hit en annan årstid för att kunna se trädgården i en annan skepnad.

 

Italienska trädgårdar - d'Este

D’Este är också en formell trädgård, men liksom Villa Lante kändes den mycket mindre formell än vi förväntade oss. Den var väldigt lummig och man kunde inte på någon plats överblicka hela trädgården. Men cypresserna är nu enorma och de skymmer trädgården på ett sätt som det förmodligen inte var tänkt på 1500-talet. Det var Cardinal Ippolito d’Este som renoverade residenset i Tivoli och uppförde trädgården. Trädgården är framför allt uppbyggd av olika vattenscenerier, vattenfall, fontäner, basänger och bäckar i all dess former. Jag tyckte att vattnet rann överallt och ändå ser man att vatten måste ha runnit på ännu fler ställen från början. Överallt i trädgården hörs ljude från vattnet, droppande, porlande och kaskader från vattenfall. Just nu blommar rosor, klematis och pionerna har precis slagit ut. Det fanns också passionsblomma och iris. Rosendoften framträder verkligen på sina ställen.

Som besökare kommer man först in i residenset, som är mycket vackert dekorerat, och som ligget högst upp på toppen i Tivoli. Men från början kom besökarna in nedanför huset längst ner i trädgården. Den delen är liksom Villa Lante formell med buxbom och gräsmattor, men här med inslag av mer lekfulla vatteninstallationer. Går man söderut (höger i trädgården) är det en fantastisk utsikt över landskapet. Men rakt fram leds man till de stora bassängerna som sluttar lite från det stora vattenfallet. Sedan klättrar trädgården brant upp mot residenset med olika sevärdheter på båda sidorna. Villa d’Este är väl värt ett besök (även om vi hade väldigt svårt att hitta dit J) och det är svårt att göra den rättvisa i fotografier.

Den formella parterren längst ned i trädgården.

 

 

 

 



Den formella trädgårdsdelen närmast huset.

Osiris fontän.

 

 

Nu är vi uppe i huset.

 

Sedan avslutade vi med en väldigt god glass i Tivoli.

 

 

Italienska trädgårdar - Villa Lante

Så var vi äntligen ute på vår trädgårdsresa i Italien som vi har planerat en längre tid. Efter lite strul med väskorna kom vi sent till vårt hotell i Viterbo.  Hotellet hade en riktigt fin trädgård som jag tog lite bilder av.

Men sedan åkte vi till Villa Lante al Bagnaia. Det är en 1500-talsträdgård (började uppföras i slutet på 1500-talet och färdigställdes i början av 1600-talet under 30 år) inspirerad av Villa d’Este som vi ska besöka senare i veckan. Det är en formell trädgård längst ned, med mycket buxbom och idegran, men upp känns den mer intim. Förmodligen var partierna med buxbom längst ner under 1500- och 1600-hundratlet fyllda med rosor, perovskia, lavendel osv. Alltså mindre formell än vad den är idag.

Högst upp börjar vattnet flöda ut i vad man kallar en grotto och med en höjdskillnad på 16 meter rinner vattnet ner i olika fontäner och fåror och mynnar ut i en stor fontän.

I själva villans hall finns en målning av trädgården:

 

 



Ritning av trädgården


Vi börjar uppifrån med grottan.

 

Sedan kommer en fontän som syns högst upp i bilden nedan följd av detta vattenfall/levada.

 

 

 

 

Sedan kommer denna fontän

 

Detta är ett bord som användes när man ville äta utomhus

 

Rododendron

Annan rododendron

Och slutligen den formella parterren med klippt buxbom och idegran.

Mäktig utsikt

 

Själva villan och den stora fontänen längst ner.

 




Peter och jag