Ett fantastiskt väder och jag kände att detta är D-dagen för att leta sten. Jag har aldrig mött så många förundrade människor. Jättetrevliga men de log mest mot varandra, lite avvaktande.. som om de kom från en annan planet!? Inte riktigt förstod vad jag sa "Sten? Nä här jobbar ingen som heter Sten!" Tjejen vid telefonerna sa inget, helt apatisk.. chockad! Hon tittade bara på den killen, som efter det att jag hade förklarat tre gånger att jag skulle vilja leta efter en sten, pekade bort mot en massa högar med ett fånigt leende på läpparna!
Tydligt är att här är de helknäppa! Jag har visserligen inte letat sten på många år fast då var de lite mindre och man fick plats med sju stycken under korgen på barnvagnen. Men sten måste ju alla ha lite här och där. När jag kom upp bland högarna gick jag ur och haffade en bjässetraktor med skopa. Han fattade inte vad jag pratade om först men sedan log han också glatt och sa att det går så bra att leta men riktigt var visste han inte.
Efter att ha hittat de första två grandiosa stenarna, översta bilderna, dök plötsligt den första mannen upp, utan det fåniga leendet denna gång. Äntligen hade han förstått allvaret i mitt stensökande och mitt idoga letande. Han skickade iväg mig till en jättehög med orden "Leta där. Det finns fina runda stenar där. Du ska ha en rund sten". Här ska f..n inte va någon rund sten! Det ska vara en sten med karaktär!
Killen med den stora traktorn åkte förbi. Han kände nog igen mig för han log glatt när han såg mig.
Jag hittade tillslut min sten. En blå sopsäck fick sätta livet till och fick markera den tilltänkta med en vacker rosett runt midjan.
Idag kom stenen hem. Det verkar som om den har krympt. Den saknar nog sina kompisar!
Eftersom jag inte har någon barnvagn kvar att köra den på så kom den med lastbil tillsammans med några hundra ljusgrå smågatsten.
Lastbilskillen förstår mig nog iaf. Han log inte förrän jag berättade om utflykten till "planeten" där de odlar sten. Han skrattade nog om jag tänker efter ;) P
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar