I går kväll etablerade äntligen hjärnan kontakt med vår suveräna tekniska diskande pipmaskin. Ögat tog in alla svarta runda knappar med sina röda mindre kamrater som skriker ut ”äntligen, du nyttjar mig!” när de lyser.
Klockan närmade sig 11 igår kväll och det är nu dags att dra igång dagens diskmaskinskörning. 3, 6, 9… 3, 6, 9.. ja va fn! Ögat har förmedlat knapparna nästan längst ut till vänster till hjärnkontoret som så många gånger förr. Som vanligt konstaterar jag att klockan är efter 7 på kvällen så kostnaden blir inte lägre om vi förskjuter starten några timmar. Men nu.. nu så har någon tåt i hjärnan fått hjärnsläpp så tanken blir lite ”out side the box”.
Carin kan ju få sova hela natten och inte behöva ligga vaken mellan 1 och 4 på morgonen när diskmaskinen piper. Själv hör jag ju ingenting men Carin som bara är flickebarnet hör fortfarande höga toner.
Med en tanke som en pråm i motvind räknar jag snabbt ut att trycker jag på 6 h så startar maskinen först sex timmar senare, klockan 5 på morgonen, den diskar grymt tyst så det inga problem och Carin kan sova ovaggad.
Jag blev lite förvånad när jag kom ner i köket vid femtiden i morse och hörde att diskmaskinen gick. Minnet är bra men kort säger många.. om det åtminstone vore det säger jag!
På bilden är vår upparbetningsanläggning. Från vänster vår smullucka (sockeluttag till centraldammsugaren heter det egentligen), avfallssorteringen, diskbänkskåpet och bakom de tre handtagen så den tyysta diskmaskinen. P
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar